Fatwan mot Salman Rushdie 1989 efter publikationen av romanen ”Satansverserna” är 1900-talets mest uppmärksammade litterära händelse. Gästabudet tar sig an debatten, både som världspolitik och ankdammsstrid: krisen inom Svenska Akademin. Innebar fatwan startskottet för spänningarna mellan den sekulära västvärlden och fundamentalistisk islam? Är legenden om satansverserna en käpphäst för västerländska orientalister? Vad hände egentligen i börshuset, och varför ringde Kerstin Ekman in till P1 mitt under pågående sammanträde? Och hur mycket hatade Lars Gyllensten Sture Allén?
Främlingen – en ond bok, eller en moralsaga? Tillsammans med Olga Ruin, redaktör för FLM, diskuterar vi Albert Camus klassiker, som nyligen har blivit filmatiserad av François Ozon. Meursault begraver sin mamma utan att begråta henne, skjuter ihjäl en arab ”på grund av solen” och förnekar både Guds och kärlekens existens. Hur går det ihop med Camus stora beundran för den kristna mystikern Simone Weil? Var Camus otrogen mot sin fru på ett ”existentialistiskt” vis? Och hur ska man förstå romanens koloniala kontext?
1988 bryter det ut ett könskrig på Dagens Nyheters kultursida. Åsa Beckman, då en 27-årig kritiker, är indignerad över Tommy Olofssons avfärdande recension av Ann Jäderlunds diktsamling ”Som en gång varit äng”. Gästabudet dyker ner i den kanonbildande debatten, där Ann Jäderlund anklagas för poetisk cockteasing, Stockholm beskrivs som ett föraktligt Sparta i norr, kritiker begår harakiri, Horace Engdahl låter som Judith Butler och ingen, absolut ingen, bryr sig ett jota om någons privatliv, eftersom ”språket är det närmaste fysiska man kan komma en människa”.
Pratig eller koncentrerad som en bön – vad särskiljer essän? Tillsammans med den briljanta essäisten Carl-Johan Malmberg försöker vi ringa in skrivsättet. Dessutom berättar Carl-Johan om när han gick på föreläsningar av Lacan, Barthes, Foucault och Bourdieu, arbetet med tidskriften Kris; och så bråkar vi lite om ”På spaning efter den tid som flytt”.
Sommaren, tiden när förläggarna åker ut till sina sommarhus och frilansarna tar sig an omöjliga projekt. Varför blir fantasin om den fulländade lästiden så sällan verklighet? Ska man prata om sina pågående skrivprojekt? Och vilken typ av böcker passar egentligen för sommarläsning? Agri ger förslag på experimentella fotbollsromaner, Mikaela tipsar om en 40-talsklassiker och en kändismemoar, och Lyra har snöat in på opålitliga berättare.
Nästan tjugo år har gått sedan Johan Lundberg kallade tidskriften OEI för en ”intolerant maktbas” i litteratursverige. Anna Hallberg, hans huvudfiende, var då en ung poet, men har nyligen valts in i Svenska Akademien. Hur såg egentligen kraftfältet kring OEI ut, och vilka ingick i kotteriet? Vi dyker ner i 00-talets blomstrande poesiepok, när Lyra var tonårspoet på internet, Mikaela läste litteraturvetenskap för Johan Lundberg och Agri beställde böcker från OEI editör till Kurdistan. Var ”språkmaterialismen” en marginalföreteelse eller helt central? Bör kritiker bedöma verk av författare de umgås med? Och hur kunde den starka aversionen mot tydliga diktjag senare gå över i 10-talets autofiktion och identitetspolitik?
Gratisavsnitt! Lyssna i din podtjänst eller här.
Eller prenumerera för att få tillgång till alla avsnitt.
Ämne: OEI-debatten
Medverkande: Agri Ismaïl, Mikaela Blomqvist och Lyra Eriksson Lindbäck
Plats: Helenelund, Södermalm och Lorensberg
Vin: Svart kaffe och vatten
Titlar som nämns
Tidskriften OEI
L=A=N=G=U=A=G=E Magazine, red. Charles Bernstein och Bruce Andrews
Skåneradio av Ida Börjel
Ett tunt underlag, av G=T=B=R=G (Linn Hansén, Athena Farrokhzad och Kristoffer Folkhammar)
mallamerik, mallammer, malameri, mallame, amerik, mallameka, merrika, av Lars-Mikael Raattamaa (samt gästerna: Aase Berg, Ida Börjel, Athena Farrokhzad, Jörgen Gassilewski, Catharina Gripenberg, Anna Hallberg, Hanna Hallgren, Linn Hansén, Johan Jönson, Annika Korpi, Alejandro Leiva Wenger, Niclas Nilsson, Ulf Karl Olov Nilsson, Fredrik Nyberg, Cia Rinne, Hassan Loo Sattarvandi, Sara Stridsberg, Kajsa Sundin och Jenny Tunedal)
O-tidskrift, nättidskrift av Martina Lowden och Elise Karlsson
Hittills samlad poesi 1983–2009, av Jörgen Gassilewski
I kapten Nemos bibliotek, av P.O. Enquist
Figurationer, utställning på Edsviks konsthall i Sollentuna kommun, anordnad av Johan Lundberg och Christopher Rådlund
Klanen. Individ, klan och samhälle från antikens Grekland till dagens Sverige, red. Johan Lundberg och Per Brinkemo
Ljusets fiender. Västvärldens självkritik och den svenska idédebatten, av Johan Lundberg
Friktion, av Anna Hallberg
Ljusgrönt och aska, av Anna Hallberg
AN, av Anna Hallberg
Kritik av den negativa uppbyggligheten. Sju essäer, av Fredrik Stjernfelt och Søren Ulrik Thomsen
Finns det något speciellt med moderskärleken? Utgör den inte bara livets, utan också skrivandets, grund? Vi träffar Wera von Essen, aktuell med novellsamlingen Mödrar och män, för ett samtal om bindningar, drakar och barmhärtighet. Vi pratar också om Clarice Lispectors koncentrerade novellkonst, Agnes von Krusenstjernas psykiskt sjuka mamma och Eyvind Johnsons fostermor.
I en ny serie av avsnitt tar sig Gästabudet an litterära debatter som skakat Sverige. Först ut är förstås ”Camera obscura”, Jan Wictors diktdebut från 1946 som skapade en ny sorts rubriker om den modernistiska lyriken. Hur lät den 40-talistiska poesin före honom? Vilka var de spexiga läkarstudenterna bakom svindeln? Och vad hade Olof Lagercrantz, Bang, Per Anders Fogelström och Gunnar Ekelöf att säga om saken? Vi har citat från arkiven, rapporter från Sovjet och förslag på samtida versioner av Camera obscura.
Följ med på en bildningsresa till det forna Jugoslavien! Gäst i veckans avsnitt är Sanjin Pejković, filmvetare, kulturskribent och Mikaelas pojkvän. Strax efter att böneutropen klingat ut i Sarajevo samtalar vi om allt från ottomanska storvesirer och kommuniststatens fall till exillitteratur och diaspora. Kom för Mikaelas nybörjarbosniska och stanna för Ivo Andrić, Dubravka Ugrešić och Aleksandar Hemon.
Litteratur och underhållning, hör det ihop? Åtminstone i romanformens barndom, men vad har hänt med den njutbara läsningen i streamingeran? Vi pratar om Theodor W. Adornos hat mot hobbys, varför Jonathan Franzen först tackade nej och sedan ja till Oprah, och P.G. Wodehouses slösaktiga skrivkonst.
